"Passage"
Irene Suosalo
Finland
Västra Torggatan
Irene Suosalo är en videokonstnär och VJ (Visuel Jockey) inom klubbscenen i Helsinki. Hennes konstnärliga praktik experimenterar intuitivt med gamla och nya animationsmetoder, både analoga och digitala. Under den här processen går en skannad bild igenom en mängd olika animationsfaser. Hon leker med olika ingrepp för att forma den ursprungliga kompositionen till något överraskande. “Passage” visualiserar utvecklingen av tio fiktiva landskap, inspirerad av gamla barnanimationer från Ryssland och Tjeckien, och Walt Disney.
Det uppslukande landskapet hon skapade till den gamla Snövit-klädaffären rör sig tillsammans med betraktaren, dyker upp och försvinner när betraktaren passerar, med bil eller till fots.
www.irenesuosalo.com
"Skuggspel med Konversationsfigurer"
Ekstedt/Andersson
Sverige
Ekstedt/Andersson prövar både idéer och objekt. “Vi har storslagna idéer. Vi lägger till och drar ifrån. Förhåller oss till samtidsdiskussionen återhållsamt. Ibland bombastiska, ibland lite blygsamt rörande. Ta hela rummet i anspråk och lyssnar efter alltet. Det poetiska framträder i slumpen när kaoset tar gestalt när ljudet och bilden fyller både huvud och kropp till bredden. Man blir varm av känslan av se något. Inte sanningen men värmen, allt är komplex. allt är tomt. Börja om, vi prövar idéer och objekt. Det storslagna lurar i vassen.”
"Stadens Hjärta"
Lin de Mol
Nederländerna/Sverige
Hamngatan 11
För Arvika Ljus! 2020 projicerar Lin de Mol en av sina ritningar på baksidan av en byggnad som gränsar till en parkeringsplats. Ett mörkt hörn av staden blir en drive-in biograf till en 9 meter högt stillbild: Stadens hjärta.
”Att rita för mig är ett sätt att noggrant observera och lära känna en sak eller ett objekt. Att förstå det och att aldrig glömma det. När det gäller hjärtat: Jag tänker att det är en bra idé att aldrig glömma ditt hjärta; var den placeras, storleken på den och vad den gör. Speciellt i dessa tider.
Jag bygger upp en teckning med oändliga fina linjer tills form och volym dyker upp: det är som en meditation. De flesta av mina ritningar finns inte längre. De ritades med Bic-pennor, med bläck som inte tål ljuset. Det är intressant att tänka på att just det som förstörde denna ritning är det som ger den liv nu.”
www.lindemol.com
"the Other, the Self"
översatt: den Andre, den Samme
Tina Nykvist
Sweden
Tina Nykvists verk kommer från ett projekt med titeln ”Den Andre, den Samme”, som hänvisar till ikonmåleriet. “Man säger att man ska titta på en ikon så länge så att rollerna hinner bytas. Det är inte du som tittar på ikonen, ikonen tittar på dig. Jag har valt djur istället för människor för att komma ifrån att det tex är en man med runda glasögonbågar och blommig skjorta som man möter i spegeln. Ett djur blir mer neutralt, allmänt, allmänmänskligt. Det blir ett möte som inte stannar vid objektifieringen av den andre.”
“För att se anden måste man böja sig ner, och andens fötters perspektiv blir densamma som ditt genom spegeln. Ni smälter ihop till samma händelse genom era kroppar i samma rum.”
www.tinanykvist.se
"Many Mirrors Mirroring Multiple Memories"
Oona Libens
Belgien
Kyrkogatan
I “Many Mirrors Mirroring Multiple Memories” reflekteras fragment av en bild som spillror av minnen, svårfångade som drömmar. Bilden projiceras på ett flertal spegelskärvor och glasskivor som hänger i trådar från taket, som sedan reflekterar det tillbaka till väggen.
“I det här verket har jag valt att projicera ‘Bondbröllop’ från 1568, en målning av den flamländske målaren Pieter Brueghel d.ä. Han målade ofta folkliga motiv, fattiga bönder i arbete och misär, men även i gladare festscener som här. Hans målningar påminner om att man måste njuta av livet trots bistra tider — något vi kanske får försöka ta till oss idag?”
Oona Liebens jobbar mycket med att bryta upp den rektangulära ‘skärmupplevelse’ som är så närvarande i våra liv idag. Genom att bryta upp bilden i skärvor och projicera dem på olika underlag vill hon skapa ett mer rumsligt bildspel.
www.oonalibens.com
"The Gathering"
Jenny Soep
Skottland
Kolonin, Kyrkogatan 42
Konstnären Jenny Soep använder ritning som ett sätt att utforska sambandet mellan observatör och vem eller vad observeras, ofta samtidigt.
Till Arvika Ljus! har hon ritat en ”samling” – en samling teckningar inspirerade av andra festivalkonstverk och konstnärer, installerade på närliggande platser. Hennes verk är en del skattkarta, en del visuell dagbok, ritad och projicerad, direkt på Kolonins Fönstergalleriet.
Instagram: @jennysoep
Facebook: JennySoepDrawingTheExperience
www.jennysoep.com